Min trista vardag...

Jag har just insett hur otroligt trist och tråkig min vardag är...

Ungefär så här ser mina dagar ut:

* Vaknar till antingen Magnus som lever om då han klivit upp, barnen som bråkar där uppe eller Wilma som inte tycker sängen är en rolig plats längre...
* Kliver upp och släpar mig till duschen för att om möjligt bli människa på ett eller annat sätt.
* Wilma äter sin välling i min famn medans jag tvärkollar lite på nätet. Jesper och Maja tittar på Bolibompa eller leker.
* Vi äter frukost och bråkar vanligtvis en hel del.
* Försöka se till att de får på sig sina kläder, massor med bråk även då brukar det bli... *suck*
* Är det måndag, onsdag eller torsdag så ska Jesper och Maja i väg till dagis. Annars så leker de och Wilma sover...och jag...ja jag gör som vanlig INGET!!!
* Vid 11-11,30 tiden är det lunch...är det tisdag eller fredag så innefattar den tiden tjafs vid matbordet...annars är det riktigt lugnt och skönt.
* Resten av dagen spenderas med att göra inget...eller lyssna på bråkande barn. Det ska hinnas med mellanmål en sovning till för Wilma innan det är dax för middag.
* Jag lagar mat och vi äter då Magnus kommer hem vid 16,30. Sen ska det plockas bort.
* Dagens höjdpunkt är då det är dax för promenaden tillsammans med Evelina... ;)
* Sen är det dax att slänga i säng 3 barn. Efter det slappas det bara i soffan eller vid datorn.
* Go natt vid 22 tiden.

Ja det där är väl hur mina dagar ser ut...*suck* Tråkigare liv får man fan leta. Jag ids inte ens göra nått vettigt på dagarna. Sånt gör jag på kvällarna eller helgerna då Magnus är hemma. För tillsammans gör vi då ALDRIG nått roligt.

Jag är såååå less på att vara inom detta hus 4 väggar alltså. Det är inte många minuter varje dag som jag spenderar någon annanstans... Men det är väl mitt eget fel att jag bara är hemma och inte gör nått skoj av mitt liv när jag ändå är föräldraledig... Det är ju inte så att någon stoppar mig från att göra nått på dagarna. Men vad fan ska man göra då? Fara på öppna förskolan är inte ens roligt...där känner jag mig inte det minsta välkommen. Kanske är det bara vad jag inbillar mig, men det är inte kul...

Varför kan inget kul hända mig? Varför ska vardagen...eller det är ju varje dag...vara så jävla grå och trist, ja händelselös. Eller visst händer det saker...barnen bråkar... :S

Nej...kanske måste gå och kolla varför de skriker som de gör där uppe... Bråk, bråk och bråk!!!