Så jävla less!

I går var jag till doktorn för att prata om smärtproblematiken. Hade t o m letat fram information om vad smärtkliniker rekommenderar. Men nej då, det ville han inte skriva ut till mig. Det gick lika bra med Citodon enligt honom, så det fick jag utskrivet igen...trots att han sist inte ville skriva ut det p g a missbruksrisken. Fattar inte hur fan han tänker, tror han att jag VILL ta smärtstillande? Hade jag inte behövt så hade jag inte tagit...det är inte roliga biverkningar...

Det är så jävla sjukt att inte doktorn tror på en då man har fibromyalgi. Inte ens en remiss till smärtläkare kunde han skriva, för det skulle inte vara lönt ansåg han. Den som finns i stan kommer snart gå i pension och då löns det inte säger han...och andra finns tydligen inte enligt honom. Hittade sen i går att det finns en privat i Piteå men man behöver remiss för att få komma dit, och det lär jag ju knappast få :p

Nä, det är fan bara att skrota den här skitkroppen man fått! Den är inte vacker att se på, den smärtar var och varannan dag...det enda jag kan tänka mig att den är bra till är att bära runt på all min kunskap och mitt intellekt! HAHAHA

Nä, mysa ner sig och se DHW...

Kram!

Jag vill å

Varför har jag blivit en jävla chokladälskande soffpotatis för? Orkar just så pass röra mig från soffan till sängen. Hittar undanflykten till att få mig ut och motionera, och sen står jag och spyr galla över min egen spegelbild... Det går liksom int ihop för 5 öre juh...

Vart fan man än tittar så står det hur man ska göra för att få platt mage på 2 veckor, gå ner x antal kilo på x antal dagar. Kiss my ass typ! Inte fan funkar det inte. Speciellt inte då man har den där jävla FIBROJÄVULEN hängande över en hela jävla tiden! Motion minst 30 minuter dagligen är vad som rekommenderas om man ska vara hälsosam. Där brast det på en gång. Lägg då till att jag trycker i mig choklad varje dag, inte fan är det hälsosamt.

Önskar att min kropp orkade med vardagen + lite motion. Men det är ju för fan just så pass att den orkar med vardagen. Jag kan då tamefan se i stjärnorna efter den där "Beach 2012 kroppen". Förresten, så kommer jag nog inte ens hinna med någon "beach 2012" då jag jobbar heltid HELA sommaren... Jag får nog nöja mig med BITCH 2012 :p Det kan jag dessutom vara resten av året.

Nä, skämt å sido! Det är fan inte kul att det har lyckats smyga sig på minst 5 kg som inte ska vara där...för det är då inte bara nått tillfälligt virus i garderoben som gjort kläderna mindre. Jag vill ha tillbaka kroppen jag hade till "Beach 2008", den jag hade innan fibromonstret tog över :( Innan jag blev en chokladätande soffpotatis. Kolla gärna tillbaka här i bloggen på sommaren 2008 så får ni se vad jag menar. Då hade jag ju t o m ork att göra massor + motionera.

Jag MÅSTE göra något! Jag MÅSTE göra det NU! Jag kan INTE skjuta upp det längre... Om jag så ska köra en "kickstart" med Nutrilett eller Cambridge, bara för att komma ifrån chokladätandet och komma igång med att bli av med de där extra kilona som inte hör hemma på denna kropp...

Jag har ett mål, och det är att vara fin i klänningen som jag har beställt...när än det nu blir att jag kommer att använda den. Men i den ska jag känna mig bekväm och fin!

Nä, sängen nästa för soffpotatisen Carlsson i sin superförstora onepice...

Ger upp!

Det hinner hända mycket på den tid jag inte bloggar. Det har visat sig att en hamster hos uppfödaren jag köpte Jinx av hade Papovaviruset. Nu har Jinx fått symtom och ska i morgon avlivas för att sedan skickas på obduktion hos SVA. Känns tragiskt! Men det är inte det värsta, nä det är alla anklagelser jag fått från en person som inte känner mig det minsta och som lagt sig i hur jag hanterar detta. Hon har sagt att jag är oansvarlig och oseriös, att jag inte borde hålla på med avel och att om smittan sprids vidare så är det MITT fel...

Jag har de senaste 2 dagarna blivit så nertryckt att det går inte få ner mig mer. Försöker att inte ta åt mig, men det är fan inte lätt vill jag lova.

Som det känns just nu så skulle jag kunna göra mig av med alla hamstrarna och aldrig mer börja om med avel. Det är ju inte säkert att hon är smittad, det får jag svar på först om ca 3 veckor...lång väntan. Tyvärr så känns det som att hoppet är ute. Hon har symtom, och hon har varit i samma hus som den smittade. Vilket då innebär att alla de andra också är smittade...

Jag ska fan sluta hitta nån hobby som jag gillar, vad jag än gör så går det åt helvete! Ska i allafall inte hålla på med levande ting... Orkar inte mer just nu!

Kram från en Trollmamma som är totalt nedtryckt i skoskaften av en snorunge och en som jag faktiskt litade på!

En sista bil på min älskade Jinx!

Jag är verkligen kass

Ja i alla fall då det kommer till att blogga. Det händer inte många gånger nu för tiden. Vad beror det på? Har mitt liv blivit tråkigare? Har mitt liv blivit så innehållsrikt att jag inte har tid att dela med mig av det längre? Har jag kort och gott bara blivit lat? Ja teorierna är många, men något svar kommer vi nog inte att få :p För jag har inget svar...

Sen sist har det i alla fall hunnit hända ett och annat...eller ja lite grann i alla fall ;) Hamsterungarna växer så det knakar, och i går flyttade den första hemifrån. Tre till kommer att flytta under veckan, så det är bara 2 st som inte har något framtida hem än så länge...men det kommer nog. För det är omöjligt att motstå de små rackarna, speciellt Flynn Rider...en långhårig chokladis.

Helgen som jag så länge hade längtat efter kom och for. Men trevligt hade vi! Vill absolut göra om det igen. Synd att det ska kosta så mycket, både pengar och energi...men helt klart värt det var det!

Kan berätta om min och Evelinas helg i Stockholm...

Vilse i Stockholm!
Vi landade i Stockholm just efter kl 17 fredag 30/3, tog flygbussen in till centralstationen...så långt allt bra. Men väl där börjar sökandet efter hotellet vi skulle bo på. Enligt deras hemsida så skulle det vara 5 minuters gångavstånd från centralstationen till hotellet. Kollar lite med min iPhone så vi vet vilket håll vi ska gå och börjar promenaden. Efter kanske 15 minuter är vi framme...och har då gått omvägar! Checkar in och installerar oss på rum 470, lagom lyxigt och mysigt.


Magen kurrar. Så vi bestämmer oss för att gå iväg för att hitta ett bra ställe att äta på och sen reka inför lördagskvällen så vi då skulle hitta till Scalateaterna utan problem. Det blev smaskig kinamat vi åt. Sen knatar vi i väg för att hitta enklaste vägen mellan Scala och hotellet. Kikar igen i min Iphone för att få ett hum om vilken väg vi ska gå. Regnet öser ner och paraply är inget som någon av oss en funderat på att ha med sig... :p
Vi vandrar och vi vandrar. Till slut så kommer vi i alla fall fram till Scalateatern och känner och rätt så nöjda över oss själva. Så då är det dax att ta tid hur lång tid det tar att gå till hotellet. Startar tidtagningen på telefonen och så vandrar vi i väg. Vi vandrar och vi vandrar, tycker omgivningen är bekant och Evelina är stensäker på att vi är på rätt väg, men jag börjar tveka... Det känns som om vi går åt fel håll...som om vi åkte här med flygbussen. Men hon är envis och vi fortsätter att vandra. Tills hon också inser att vi skulle ha gått åt andra hållet :p och det är ca 30 minuter senare det...haha


Efter att ha irrat runt i Stockholm i spöregn, skrattat så vi hade kramp i magen och funderat på att gå in på Olearys och skrika HEJA SAIK är i vi tillslut tillbaka på hotellet och slänger oss på sängen och glor på tv innan vi slår igen de blå.


Lördag innebär hotellfrukost och sen shopping. Vi ger oss ut i blåsten och det snöar på tvären, och än en gång någorlunda vilse. Hur ska vi hitta till city där all shopping ska ske? Ja vi vandrar, och vandrar... Kommer rätt och hittar lite så där lagom att shoppa innan vi åter beger oss till hotellet. Gör oss klara, delar på "lite" vin och har det trevligt.

Då vi fått veta att det "bara" är ca 700 meter till Scala från hotellet och vilken väg som är enklast att gå så vandrar vi i väg, tokpeppade att få se en show vi bara hört gott om. Säger bara att det är ingen hit att gå i nya skor som man inte är van vid...speciellt inte om de har lite högre klack än man är van... :p
Showen är så där fantastisk som vi hade hört och hoppats på. Han ser oss i publiken och vi får kramar från scenen och han får blommor vi har med oss. Vi njuter varenda sekund, och vill inte att det ska ta slut.

2 lyckliga brudar som njuter av utsikten ;)

Vi hade superbra platser! Nått annat kan vi då inte säga ;)

Efter showens slut så vill vi så klart få ett ord eller två med honom och sen sedvanliga bilden. Så vi ståt kort och gott kvar där ute en liten stund längre än de andra och det gav resultat! Där kom han, och erbjöd oss en kram och vi fick den bild vi ville ha...kvällen var komplett!

Jag och Brolle utanför Scala.

Kvällen börjar vara till ända, och vi inser att vi inte ätit någon middag. Så vi vandrar, sakta men säkert, mot något matställe. Mina fötter och ben värker som stryk, men vi är glada och fulla ;) Den här kvällens middag var inte lika god som fredagens, en besvikelse... Så efter det fortsätter vi till hotellet och kryper ner under täcket och pratar om hur kvällen har varit.


Söndag innehöll bara en fika på stan innan vi tog flygbussen till Arlanda för att invänta planet hem och mottagandet från våra familjen som vi faktiskt hade hunnit börja sakna...




Ja det är ju bara till att konstatera att det kan vara farligt att släpp oss lös så där i stora vida världen! Men roligt hade vi i alla fall!

Med jobbet går det bara bra, jag hoppas på att få fortsätta där då den nya sköterskan ska vara föräldraledig. Men med min tur så blir det någon annan som får det... Så jag vore glad för varenda liten tumme som kan hållas för mig! Nu i veckan då barnen har påsklov så har jag tagit ut semester, så vi får lite ledigt tillsammans. Magnus är också ledig, så det är rätt skönt att kunna ta det lugnt och göra saker i vår egen takt och de saker som vi har lust att göra.

Efter allt godis nu i påsk så frågade jag Magnus om han var med på en utmaning...att gå ner 5 kg till midsommar. Det är 10 veckor, så det är ingen omöjlighet. Han var på, så nu är det skärpning då det gäller onyttigheter och motion. MÅSTE se till att komma mig ut på promenader eller ner i källaren och cykla på träningscykeln. Jag kan inte fortsätta att hitta bortförklaringar till min lathet och mitt sötsug. Måste helt enkelt bättra mig!!!

Ja det var väl allt jag hade att skriva den här gången...ni ser ju hur länge det dröjer tills nästa inlägg jag gör ;)

Kram kram!

Länge sen sist...

Ja det går visst ett tag mellan inläggen :p Tiden och orken räcker inte till. Senaste veckan har varit präglad av smärta. Jag har haft ont i ryggen mest, men även resten av kroppen. I går när jag vaknade så var det så där jävulskt ont, precis som 2 gånger tidigare, att jag inte kan röra mig... Det är det där förbannade diskbråcket som gör det. Vi får se om jag måste uppsöka vårdcentralen i morgon. Känner mig inte sugen, men smärtan är så överjävlig att jag måste få nått som stillar smärtan i allafall liiite... För det jag har hemma har inte hjälpt...

I torsdags, på kvällen, födde Jinx sin första kull med hamsterungar. Känns fantastiskt kul att vara igång som uppfödare nu. Ska bli spännande att se hur många det är och hur många av varje sort ;)

Jobbet går bra och jag trivs som fisken i vattnet ;) Det kan inte bli bättre...helt fantastiska arbetskamrater och vårdtagare. Så det är en fröjd att gå till jobbet...

Gjorde en ny tatuering idag. En fjäril vars kropp är ett lila "awerness band", så man kan säga att det är en "fibrofjäril".

Första veckan på JOBBET

Ja, eller det är ju egentligen bara 3 dagar. Men nu är denna vecka slut, och det var min första arbetsvecka som sjuksköterska. Det känns toppenbra! Jag trivs redan super, och kommer nog även att göra resten av tiden. Det är med overklighetskänslor jag gör mina uppgifter. Glömmer bort att jag inte behöver be någon kolla allt jag gör, utan jag kan/ska/får göra det där på egen hand...jag är ju faktiskt sjuksköterska...

I tisdags kom examensbeviset hem i brevlådan, och där stod svart på vitt, att jag har tagit sjuksköterskeexamen! Alla papper ligger redo i ett kuvert i köket och ska i morgon postas till Socialstyrelsen så jag får min legitimation. *nyper mig i armen för att se om jag drömmer*

Självklart så tajmar Maja det perfekt med att bli sjuk nu denna vecka... Hosta och feber! Magnus har varit hemma med henne onsdag och torsdag. I går var hon feberfri, så även i morse, som hon fick fara på skolan för att sen direkt efter skolan gå till farmor och farfar. Men innan lunch ringer de från skolan om att Maja är super hängig och varm. En snäll personal ställer upp och skjutsar henne till farmor och farfar där hon efter en mycket liten lunch somnar på soffan och sover rätt länge...
Även Jesper och Wilma har börjat hosta...så det är nog lika bra att ställa in sig på att det blir till att ta VAB nästa vecka någon dag. Magnus kan ju inte alltid ta ut det :p Nu har jag ju jobb, så då kan ju även jag göra det...även om det inte känns så lockande så här i början. Men vad göra då man har barn.

Vintern har då verkligen kommit nu, närmare -30° ute :s  Fy fan alltså, det går ju inte vistas ute. Fattar inte de som faktiskt gillar detta...de måste ju ha nått fel eller nått! Vill ha sommar NU!!!!!

Om nu allt går som det ska (tåget) så kommer det en ny liten hamsterkille hit till familjen under helgen. Men med förseningar både på väg ner och nu upp så vet jag inte hur det går... Det är med spänning jag väntar på sms från tjejen som ska leverera om att hon sitter på tåget med min nya lilla prins, Humlans blivande pojkvän ;)

Trött, tröttare, tröttast! Funderar på att gå och lägga mig. Det är ju ändå inget bra på tv att titta på, och jag har nog varvat internet x antal gånger redan...och inte hittat nått nytt av intresse :p Så sova låter som en toppen idé just nu ;)

Avslutar med en bild på min lilla mjukis Humlan, som förhoppningsvis snart har sin tilltänkta kille här ;)

Frys inte ihjäl där ute nu!

Kram!

Första gången på...ca 3,5 år

Ja som jag är föräldraledig igen... Det var meningen att jag skulle ha Wilma på dagis 15 timmar. Men när de ändrade vilka dagar som hon skulle få vara från mån, ons, tors till mån, tis, tors så bestämde jag att hon får vara hemma och jag tar ut föräldrapenning för henne. Att jag ville ha det första alternativet var av den anledning att Jesper och Maja har långdag då och det hade underlättat massor för mig. När jag då får det bemötande jag fick kände jag att jag skiter i de fram till jag börjar jobba... Att 2 av 3 redan sagt att det var ok försöker jag förtränga, och så ser vi om nått sägs då hon kommer dit nästa vecka :p

Har fortfarande lite svårt att fatta att jag faktiskt är sjuksköterska nu...att jag har klarat hela utbildningen och kommer att börja jobba som det nästa vecka. Men det ska bli kul. Jag längtar!

Examensdagen var helt fantastisk på många sätt och vis. Men samtidigt lite sorglig...då jag inte gillar att skiljas från klassen :( Festen var super kul och jag har inte skrattat så mycket på EVIGHETER! Hade ont i magen hela helgen p g a allt skrattande ;) Maten var super god och så även vinet som slank ner :p

Nyexaminerad sjuksköterska!

Den underbara klassen SSK1/09 som är saknad...

De 2 superfina buketter med blommor som jag fick på min examensdag. Tack svärfars och familjen Nordlöf!

En närmare bild på buketten från Evelina

En närmare bild på buketten från svärfars

Sjuksköterska!!!!

Ja det är väl bara till att inse att nu är jag sjuksköterska! Sista examinationen i sista kursen på utbildningen är gjord och godkänd, och det innebär att det nu bara är några små formaliteter innan jag har legitimationen... Helt sjukt alltså!

I morgon är det Examen i Forumsalen och på kvällen klassfest med god mat och en massa skojigheter. Kommer att kännas trist att skiljas från alla, men jag hoppas att man kommer hålla kontakten med några i allafall. Det finns i allafall 2 st som jag inte släpper i första tagen, det är de 2 som får mig att skratta mig dubbelvikt VART som helst, NÄR som helst...

Avslutar detta inlägg med detta klipp...en sång som kommer att sjungas på vår Examen i morgon ;)

8 år av sorg!

Jag glömmer ALDRIG denna dagen för 8 år sedan. Det är dagen då min älskade mormor somnade in... ;( Hon är och kommer alltid att vara väldigt saknad. Men jag VET att hon finns med mig, att hon finns vid min sida i både med och motgång. Jag VET att hon kommer att finnas med nu på fredag då jag tar sjuksköterskeexamen. Men jag hade hellre haft henne i livet så jag kunde berätta hur glad jag är att jag hittat rätt i livet...och få höra att hon är stolt över mig!

Älskade lilla mormor Gurli...du fattas mig!

Min mormor och en mycket liten Jesper (endast 4 månader).

Jag hade så gärna velat att du skulle ha fått träffa alla mina busfrön, och inte bara Jesper. Men (än en gång) jag vet att du finns här, och att du har "träffat" de...

Denna sången var en mormors favoriter och den sjöngs av en tjej på hennes begravning...så den förknippas enormt med henne...


Avslutar detta dystra inlägg med att säga Grattis på födelsedagen till Evelinas Casper och Carinas Ziri...

Kram

Då var det klart!

Här på morgonen var jag förbi på Skärgårdshemmet för att träffa Pola och skriva på anställningsavtal. Nu är det klart, jag kommer att vara där från 1/2 - 31/8...som sjuksköterska! Fattar ni SJUKSKÖTERSKA!!! Jag fick dessutom det jag önskat i lön! Det känns sjukt bra.

Hoppas nu bara att läkarbesöket i eftermiddag också gör bra, så min otur kanske vänder. Ska till doktorn ang. smärtan jag haft/har ner i benen till och från.

Åh, jag är så glad!