Bit ihop!

Måste bita ihop och kämpa vidare... Det är bara drygt 1 år kvar nu, bara 2 fjuttiga terminer kvar innan jag är klar. Jag har haft jobbigare stunder än nu, och jag vet att jag kan bara jag vill. Måste kämpa...ett liv får jag då detta är över.

Insåg i torsdags att jag har omtenta i statistik nu på tisdag...så det blev ytterligare en sak som jag måste ta itu med. Sen är det examinationen på måndag med opponentskap (som jag hatar) och tenta i denna kurs på fredag...som känns überstor :s Fattar inte hur jag ska få in allt innan dess. Att jag sen känner en enorm press på att klara båda tentorna gör det ju inte bättre... Gör jag inte det så kommer jag att måsta vänta på att få något från CSN, då jag har för lite poäng annars... Så i allafall statistiken MÅSTE jag klara...

Min kropp skriker av utmattning! Jag har ont i varenda del, jag är trött som stryk och totalt okoncentrerad. Skulle kunna sova dygnet runt om jag fick...och hade tid. Jag är helt övertygad om att en stor bov i dramat är VINTERN...det är mörkt, det är kallt och det är SNÖ! Inte alls konstigt att jag sjunker ner i dessa "dalar" under vinterhalvåret och sen "blommar upp" då våren och sommaren kommer. De senaste veckorna har jag vid flertalet tillfällen känt en stor ångest över alla "måsten" som jag inte hinner med, och alla "vill" som jag inte heller hinner med...eller för den delen har råd med...

Jag hade mer än gärna åkt i väg ensam med Magnus nästa helg efter tentan, för att slappna av och kunna "glömma" allt jag skulle behöva göra. Men visst fan sätter ekonomin stopp för det! Så det är bara vara hemma och ta tag i allt som inte hunnits med tidigare... *suck* Jaja, en barnfri helg utan måsten kanske jag kan få om några år...

Nä, åter med näsan ner i böckerna...eller papperna rättare sagt, och fortsätta läsa och proppa hjärnan full med kunskap. Hoppas bara den håller, så jag inte drabbas av en intracerebral blödning på kuppen :p

Kram!