En vecka

Nu har jag varit duktig och viktväktat i en vecka, har varit duktig och hållt mig till min propoints varje dag och kunnat unna mig nått tack vara veckobonusen. Resultatet blev -0,6 kg och jag var nöjd. Då säger Carina att om man äter upp sin veckobonus och de man får för man motionerar så går man ner mer... :p Jahapp! Då behöver jag inte snåla, utan kan äta ännu mer :p

Det mest fantastiska är att jag inte har känt mig så där tokhungrig som jag ibland har gjort, och då har jag inte heller vräkt i mig mat så jag blivit proppmätt. Att inte heller ha sötsuget som annars alltid funnits där är ju toppen. I dag när jag smakade av Marias chokladmuffins så tyckte jag inte ens att det var gott, den var på tok för söt och äcklig.

Läste någonstans på nätet att Viktväktarna inte är en diet utan mer en form av KBT (kognitiv beteende terapi) och ja jag måste hålla med om det. Man lär sig att ändra sitt sätt att tänka, som i sin tur gör att man ändrar sitt sätt att känna och därigenom ändras sättet som man utför handlingar på. Solklart?!

Hela denna vecka har bestått i föreläsningar av personer som jobbar inom psykiatrin, och det har varit väldigt lärorikt och spännande. Jag blir mer och mer sugen att prova på psykiatrin, och längtar massor till vi har praktik på höstterminen. Det är ett stort ämne, med många svårigheter...men väldigt intressant.

Nä, om man kanske skulle ta och krypa ner under täcket och sova... Det är ju en dag i morgon också, som förhoppningsvis bjuder på lite roligheter ;)

Kram!