Helgen i helvetet...

Jag är nu hemkommen från en helg i helvetet. I allafall så känns det så...

Ska börja med att säga att jag trivs hemma hos mamma och pappa, tro inget annat! Vill också tacka Ullis för den trevliga lunchen i fredags, och sen pratstunden på kvällen. Ni är bäst! Jesper blev överlycklig över kepsen ;)

I allafall...att komma till Arvidsjaur är som att komma till helvetet. Redan då jag passerar skylten där det står Arvidsjaur så knyter sig det i magen på mig, och jag vet att jag framme i helvetet. Jag trivs absolut INTE i den där hålan. Gissar att det har att göra med alla minnen från skoltiden som stundvis var ett helvete... Sen så klarar jag bara inte av stället längre.

I lördags var vi bjudna på 50 årskalas. Ullis man Göran har fyllt år så det skulle ätas middag. Så långt allt bra. Men till saken hör att det innebar att träffa diverse släkt :s
Hela dagen går jag och gruvar mig för att träffa de, samtidigt som jag längtar lite att visa upp "mitt nya jag". Visst, väl där får jag några komplimanger och så...en del känner inte ens igen mig...

När vi sitter där och väntar så känner jag hur jag både svettas och fryser, illamåendet sitter som en stor klump i halsen och jag tror jag ska spy, tårarna bränner bakom ögonlocken och jag vill helst fly därifrån. Fan är det så är det känns med panikångest så vill jag aldrig mer uppleva det... :S

Sitter i allafall kvar och genomlider kvällen med ytterst få konversationer. Känner mig totalt osynlig...förutom då av några enstaka personer som är helt underbara... ;)

Nej fy fan! Det där vill jag inte utsätta mig för i onödan...

Det där med att känna sig osynlig är nått jag faktiskt gjort den senaste tiden...osynlig och ensam... Nej nu måste det ta och hända lite roliga saker i mitt liv...

Det var väldigt skönt att komma hem igen...hem till Skellefteå...mitt hem... Barnen verkar ha saknat mig och det är bra, då kanske de uppskattar mamma lite mer nu.

Så ja, då hade jag fått skriva av mig lite... Det finns massor som jag skulle få ur mig men jag kan inte sätta ord på det :s

Kram till er alla som orkar läsa!