Ingen förändring

Ingen förändring har skett med svärmor... Så det är en jobbig väntan, en oviss väntan... Fan vad jag hatar detta.

Hela dagen i dag har jag gått med gråten i halsen, och ibland har det bubblat upp. Skit jobbigt då man inte kan släppa fram det var och när som helst...

I dag har vi haft obligatoriskt moment på KTC, vi har tränat på att sätta PVK och ge injektioner. Riktigt skoj måste jag säga. Det känns verkligen att det är på riktigt nu. Men jag är toknervös inför praktiken som börjar på måndag... :p Hoppas bara att det är bättre med svärmor då, så jag kan gå och hälsa på henne på en avdelning och inte på iva...

Nu blir det strax sängen för mig... Vi håller alla tummar vi kan att telefonen förblir tyst som en liten mus även denna natt...orkar inte!

Kram från en Maria som inte alls är på topp...