Mittbedömning

Idag har det varit mittbedömning. Har alltså fått veta hur de ssk jag gått med anser att det går för mig. Väldigt spännande var det, och jag fick faktiskt höra att de tycker det går bra och att jag vart riktigt duktig på vissa saker. Men fanns det några saker som de tyckte var svårt att bedöma. Så vi kom fram till en lösning på hur de ska kunna bedöma det, jag ska få gå med samma ssk i 5 dagar nu...skönt!

Enda nackdelen med allt detta är jag fick byta tider så nu har jag fredag kväll, hela lördag och söndag kväll. Men bara jag blir godkänd och slipper tänka på att ta igen någon "förlorad" tid så ska jag nog överleva. Får försöka se positivt...det är snart över och då får jag "leva" igen. Fan tiden räcker inte till känns det som. Dessutom märks det på barnen att det är mycket nu och lite tid hemma...

Längtar efter ledighet...även om jag vet att jag då måste plugga en massa. Men skit samma! Det kan jag leva med...

Annars då? Nä det hinns inte med så mycket mer än det här... Inte ens motion hinns med, eller orkas med för den delen :p Men man går ju många, många meter varje dag. Försöker vara duktig och ta trappan i stället för hissen då man ska någonstans ;)

Observerar, funderar, försöker komma på lösningar...inte bara på min praktikplats, utan även i mitt eget liv. Lätt? Nä inte mycket... Jobbigt? Ja, mycket!

Nä, sängen nästa för fru Carlsson som är trött, har ont och ska upp 5,30 i morgon igen :p

Kram!