Det måste nog vara den absolut jobbigaste åldern...i allafall av de vi hunnit med att uppleva här hemma med barn :p Just nu har vi en 6 åring som är så otroligt sur, gormig, arg, hysterisk, tvärsöver, elak och sen stundvis en väldigt liten, liten kille...som inte klarar av att skiljas från mamma och pappa då han ska lämnas på skolan t ex.
Det är fruktansvärt jobbigt för oss allihop med alla utbrott som är. Men jag har hört någon gång att det tydligen ska vara övergående...att barnen blir stora och flyttar hemifrån :p
Nu ska jag strax vandra över till Evelina för att göra en liten uppgift som vi fått på skolan som handlar om Livsvillkor och Hälsa. Blir väl även lite annat surr skulle jag tro ;) hihi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
man får hoppas dom blir stora Nån gång jätte fin blogg har du//starrebarre från babyboom =)
Stackars lillkillen. Hoppas det blir bättre snart.
Kram
När min John var 6 (då vi bodde granne med er på skomakareg=) då fick vi veta att det kallas "den tidiga tonåringen"
Så sa dom att en 6 åring är en "liten tonåring",som är liten men vill vara stor för att dom börjar skolan...ja så "förpubertet" du vet...Lycka till,blir inte bättre vill jag lova,även om vi nog vart mycket förskonade =)
Skicka en kommentar